Ducksjen

Norsk lågbudget från förra året, dock riktigt pepp!

Ducksjen the Movie from kasper Häggstrøm on Vimeo.

En teaser inför vintern...

ThinkThank:

Right Brain Left Brain trailer from Jesse Burtner on Vimeo.

Mt Yotei...äntligen

På söndag 21:a februari blev det äntligen av, att klättra upp på vulkanen Yotei som är den högsta toppen i området med sina 1898 m. Tidigt på morgonen, 05:30, var det dags att dra på sig underställ och skidkläder, äta frukost, packa ihop turgrejorna och gå upp till minilivsbutiken Seicomart för vidare transport till vulkanens fot. Det snöade rejält när vi åt frukosten vilket gjorde mig en smula nervös, men som tur var avslöjade gryningsljuset blå himmel då vi stod och gjorde oss redo nedanför berget.

Turen uppför gick relativt smärtfritt, det blev en hel del småpauser då man kunde ta en bit godis och en klunk vatten. Efter ca fem timmars tur uppför stod vi på ungefär 70% av bergets totala höjd, redo att droppa in på sluttningen som badade i solljus. Mitt emot syntes Nisekos skidområde tydligare än någonsin tack vare det fina vädret, det utgjorde en mäktig syn från detta nya perspektiv.

Efter ett fint åk i snö av absolut toppkvalitet samlades alla med stora leenden nere vid botten av den öppna yta vi åkt nedför, transporten vidare ner mot bilen gick på en slingrande skogsbana omgiven av snötyngda träd. Med mindre än en vecka kvar av niseko-säsongen kändes det underbart att ha fått åka på vulkanen som gäckat vår fantasi sedan första dagen i Niseko och så gott som alltid dolts bakom höga slöjmoln kring toppen...

Bilder från dagen här...

Johans bilduppdatering finns här...

Peppe - big in japan

Under helgen som gick fick vi finbesök från Sydkorea. Peppe hade lyckats skaka fram några lediga dagar från jobbet i Seoul för att kunna flyga över och åka japanskt puder. Jag mötte upp honom nere i Kutchan vid järnvägsstationen där vi tog bussen vidare mot Niseko. Fokus låg på lördagens åkning så efter en öl & lite häng i allrummet på vårt boende tog vi en tidig kväll.

Lördagen bestod av hikeande och rätt tung men djup snö. På kvällen gick vi och käkade färsk seafood, efter det gick vi upp på Yuki bar och drack en hel del öl. Söndagen blev slö, startade med brunch på Niseko Hilton. Körde ett åk efter det, sen stängde toppliftarna och vi bestämde oss för att ta det lugnt och sätta oss på bussen tillbaks hem. På kvällen skulle vi gå till ett on-sen i Annupuri och efter det käka på ett japanskt BBQ-ställe. När vi kom fram efter 40 minuters bussresa visade det sig att båda ställena var fullbokade och stängda för allmänheten, vi fick med skägget i brevlådan sätta oss på nästa buss som stod parkerad i väntan på nästa tur om 30 minuter och ta samma 40-minuters bussresa tillbaks till Niseko. Vi hamnade iaf tillslut på en grymt bra restaurang där man fick doppa kött och grönsaker i kokande buljong som avnjöts tillsammans med olika sidorätter, ruskigt gott!

Måndagen spenderades i Moiwa och som vanligt var det ingen hets och konkurrens om pudret. Tråkigt nog drog Magnus axeln ur led för tredje gången på en månad och det var därmed färdigåkt för hans del. Vi andra hittade ett skogsåk med midjedjup snö och supergles björkskog som vi körde tills benen inte orkade längre. Nu var det dags att visa Peppe hur det går till på ett on-sen, det blev en perfekt avslutning på en bra puderdag att sjunka ner i varmt källvatten. Kvällens höjdpunkt bestod av middag på ett sushitrain-ställe i Kutchan, kostsamt men riktigt god sushi!

Lite bilder från helgen ligger här...

Old school, new school? Shit, I didn´t go to school...

Nu har det blivit dags att ta tag i bloggandet lite igen. På sista tiden har alla försök att posta ett nytt inlägg slutat med att jag hamnat i soffan med skön musik i lurarna. I helgen har det hänt en del sköna grejer, jag och Johan fick åka med till Sapporo med ett äldre par från Niseko. Vi började prata på ett sushiställe som jag var in på i samma veva som jag var iväg till Kutchan för att köpa nya bindningar.

Framme i Sapporo gick vi på provsmakning av mat från Sri Lanka som en studentförening från Sri Lanka hade ordnat, kryddigt och gott! Efter det gick vi ut i snöstormen för att kolla in Sapporos årliga festival för snöskulpturer, imponerande att någon orkar bygga så stora grejer i snö. Såg även Tottoro från "Min granne Tottoro", två meter hög och frammejslad ur solid snö.

Söndagen spenderandes med maniskt turande upp och ner för samma slänt i jakt på fotoställen. Eftersom hela övre delen av Niseko var stängt pga hård vind kunde vi i lugn och ro fota utan att oroa oss för att någon ovanifrån skulle droppa in på vår linje och förstöra fotot. Dagen till ära hade jag lånat en oldschool gentemstick av vår schyssta busschaufför Per. Äntligen fick jag prova en riktig fishtail-bräda, synd att det inte var midjedjupt bara. Dock var det ett sjujäkla bett i brädan som vände på en femöring, sjukt ovant med typ 20 cm setback på brädan bara men är det oldschool så är det...

Bilder från helgen här...

Johans bilder här...

//över och ut för denna gång

En bräda mindre i boardbagen...

Idag hände nåt som aldrig hänt mig förut, jag fick en bräda stulen vid backen. Jag och Johan hade gått in på restaurangen/skiduthyrningen i Annupuri för att vänta på bussen i tio minuter, när vi gick ut igen var min malolo försvunnen. Mycket bittert även med tanke på att jag efter fyra dagar i Japan fick köpa nya bindningar då de gamla sprack i bottenplattan. Bilden av att stöldrisken skulle vara mindre i Japan raserades iaf idag...

Kort om sista helgen i januari...

Lördag:
Jag och Johan träffade på Koffe, säsongarpolare från St Anton o medlem i Pettneu Ghetto Jibbers, uppe vid gondolen i Hirafu. Med sig hade han sin polare Fredrik, de hängde med upp på toppen och sen körde vi ner i legendariska Higashione vilket var makalöst bra som vanligt. Eftermiddagen spenderades på baksidan av berget med ett åk halvvägs ner mot Annupuri och en kort men tröstlös och energikrävande hike efter det för att nå ett fint face som vi sett från föregående åk. Åket var kanon, tack och lov, för allt slit det krävdes att ta sig upp dit med bristande skare och sockersnö som bara åkte undan fötterna så fort man försökte klättra. Senare på kvällen tog jag skishuttlen upp till Niseko, mötte upp Magnus, Koffe och Fredrik på snabbköpet för att gå upp på Jam och ta några kalla öl. En bra dag allt som allt!

Söndag:
Vaknade rätt sent, tittade ut genom fönstret och såg blå himmel. Vi slängde ihop turgrejerna och tog 9-shuttlen upp, hikade toppen och körde ner baksidan mot nordost. Magiskt långt åk som avslutades nere i glesa björksnår. På med snöskorna igen och upp på toppen bakom Niseko där vi körde tre olika fina åk. Hike tillbaks till Moiwa, sista åket i mjuk skare pga sol o plusgrader under dagen. Avslutade med en god middag bestående av kycklingbröst i sesamfrö- och jordnötssås med ris och en skvätt rödvin i glasen tillsammans med Johan, Magnus samt Robin och Max från freeridebloggen. Ännu en bra dag här i Japan!

Bilder från helgen här...

Johans bilder från gårdagen här...

På baksidan av berget...

Igår torsdag hade vi bestämt att mötas upp med killarna som håller i freeride´s japanblogg nere vid gondolen i Hirafu. Vädret var relativt varmt nere i byn och sikten var ungefär jämförbar med ett mjölkglas, med andra ord var motivationen inte på topp och inga större förväntningar fanns inför dagen. I brist på bra åkning hade vi tagit med oss snöskor och stighudar för att kunna kolla runt berget på potentiella ställen att droppa in på när förhållandena är rätta. Under tiden upp mot toppen resonerade vi oss fram till att vi lika gärna kunde gå längst upp på Mt Annupuri. Robin och Max hade tidigare av misstag hamnat nere vid en onsen (japanskt badhus) på väg ner från baksidan och vi siktade in oss mot det hållet.

När vi kom ner ur dimman låg Goshiki onsen alldeles nedanför oss men innan det var dags att hoppa i de varma källorna tog vi en tur upp på berget ovanför Goshiki. På väg upp gick vi längs en totalt översnöad väg som bara plogas upp till badanläggningen vintertid, två-tre meter höga plogvallar ramar in vägen neråt från bergspasset. Terrängen var inte så olik svenskt kalfjäll med vindpinade björkar och raviner överallt.

Åket ner kommer inte gå till historien men det var fantastiskt att ställa brädan utanför, ta av sig boots och skalplagg och hoppa i perfekt tempererat källvatten i utomhusbassängen medan snöflingorna långsamt dalade ner i vattnet runtomkring. Till slut fick vi kliva ur badet pga vätskebrist, tidsbrist och även det faktum att våra händer började se ut som russin. Efter en snabb titt på fjällkartan såg det ut som det inte skulle vara alltför långt tvärs över berget till Moiwa. Mycket riktigt, 20 minuters hikeande senare kunde vi spänna på oss grejerna igen och köra samma ravin som vi åkt många gånger föregående dag ner mot Moiwa och därifrån ta bussen tillbaka mot Niseko...

Länk till Johans bildgalleri från dagen här...

Moiwa

De senaste dagarna har varit fyllda av nya erfarenheter och upplevelser. Igår tog vi bussen från Niseko till Moiwa som är ett litet skidsystem väster om Niseko. Vi hade hört mycket positivt om Moiwa, främst från Pär som ursprungligen kommer från Märsta men varit i Niseko i över 20 år. I år jobbar han bl a åt Country Resort och kör skishuttlen som vi åker med upp till centrum förutom att jobba som guide. Eftersom mycket av Niseko var stängt pga hård vind passade det bra att köra i Moiwa som ligger lägre. På busshållplatsen på väg mot Moiwa stötte vi på två andra svenskar, Simon o Viktor, som vi träffat på några gånger uppe på berget i Niseko.

Vid första anblicken såg det inte så imponerande ut i Moiwa men redan andra åktet hittade vi massa rolig terräng via en ås där det gick att droppa in på valfri linje i gles skogsterräng. När sen porten till offpisten öppnade var lyckan gjord! Det visade sig vara rena godisbutiken med relativt korta men roliga, kuperade linjer ut från ett antal åsar där man kunde lägga sina egna spår relativt ostört. Vi hade från liften sett Pär svepa nerför berget på sin mäktiga splittail gentembräda (lokalt märke som tillverkar puderbrädor) med enorm nos. Precis efteråt var vi på väg upp i liften och hade turen att få hänga med Pär på några sköna turer i backcountryn.

Den perfekta avslutningen på en rolig men slitsam dag var att åka upp till centrum och släntra in på Niseko Alpen Hotel´s fina onsen för att mjuka upp trötta muskler i mineralhaltiga varma pooler och klassisk bastu.

Bild-update

Har haft en sjukt bra dag på berget, är så åkpeppad att det nästan är olagligt. Det har varit ganska spårat idag men Johan lyckades hitta små fickor med ospårat iallafall. Tyvärr inga åkbilder från dagen, evetuellt att Johan laddar upp senare via sin blogg men det visar sig. Lägger iaf upp lite random bilder i brist på annat...


La Casa...


Mitt sovrum...kommer sakna det här huset! Så fresh att man nästan skäms...för att inte tala om lyxen att ha en skishuttle till och från backen varje dag


Så här funkar toaletter i Japan, komplett med sitsvärme och autospolning när man reser sig...


Mt Yotei, vulkanen som ständigt vakar över Niseko

Sapporo

Sent i torsdags kväll bestämde vi oss för att ta en trip till Sapporo. Via Otaru gick tåget till storstaden, det dieseldrivna tåget rullade genom den snötyngda japanska landsbygden. När vi passarade Otaru gick rälsen alldeles nere vid havet. Ett stenkast från tåget såg jag små men fina vågor rulla in mot stranden och ett stycke längre bort låg surfare på line-up bland de blågröna vågtopparna. Kontrasten mellan det vita på höger sida om tåget mot havet och surfarna var slående. Surfsuget blev omåttligt stort på några korta sekunder efter att jag sett några fina set rulla in mot land. Jag förbannar mig själv att jag inte slet upp kameran ur ryggsäcken varken på väg dit eller hem för det var riktigt vackert.

Framme i Sapporo insåg vi snabbt att vi var i Japan på riktigt, få människor på tågcentralen liknade oss själva och allting var skinande rent och modernt. Här ute i Niseko är det otroligt många aussies som besöker orten och även jobbar här. Fastighetsmarknaden domineras av australiensare och det byggs många lyxiga resorts i takt med att ryktet om skidorten sprids. Den bild av Japan jag hade som fläckfritt, modernt och perfekt naggas lite i kanten här ute i jordbrukslandskapet. Här finns övergivna gårdar, hus som är lagade som lapptäcken och järnvägsstationer längs med linjen mot Sapporo ser luggslitna ut...och det är charmigt på ett genuint sätt, sen ska man inte tro att det inte är ett välorganiserat samhälle - det är ett faktum!

Efter lite hjälp från en otroligt snäll sapporo-bo (hon följde med oss 2 kvarter för att visa rätt väg) hittade vi fram till vårt supermysiga lilla hostel som vi hittade på nätet. Kul att prata med japaner som är bra på engelska så man kan få svar på en massa grejer om japan som man funderar över ibland. Äntligen fick jag också efter ca två långa veckors sträckbänk käka sushi, till min besvikelse har jag lyckats resa till Japan med två människor som inte äter sushi... Jag hittade ett klockrent ställe där det rullade förbi färsk sushi på ett band rakt framför en, sweet!
Innan vi gick ut i natten satt vi och drack några öl och snackade med personal och några gäster från japan och sydkorea, trevligt trevligt! I Japan finns det restauranger som har en deal där man kan äta och dricka så mycket man orkar på 120 minuter och jag tror inte vi ska behöva skämmas för att inte ha hållit den svenska öldrickar-fanan på topp under de två timmarna, det blev mer flytande än fast föda även om det dukades fram en hel del sushi och annat gött. Efter det så försvann vi ut i Sapporos nattliv...

Bilder från Sapporo...

Vilodag #2

Igår var det plusgrader och duggregn, segt men jag ska väl inte klaga med tanke på åkningen vi haft de första tio dagarna här i Niseko. Vi bestämde oss för att inte åka upp till berget, istället kollade vi in de små kammar med roliga kullar som finns i närheten av huset med snöskor på fötterna. Vi hittade ett bra spot att bygga en kicker på som kommer bli perfekt att leka på när det kommit mer snö...

Kutchan

Idag tog vi en sovmorgon och bestämde oss för att ta en vilodag, ett bra val eftersom det var tösnö när vi gick utanför dörren för att ta skishuttlen. Uppe i Niseko bytte vi buss och åkte vidare mot Kutchan där vi som omväxling tänkte kolla runt lite, se en lite mer "vanlig" japansk tätort.

Det var rätt sömnig stämning där vi gick runt för att leta någonstans att äta lunch, matställena stänger ca kl 14 och öppnar igen runt 17-tiden. Mitt inne i Kutchan åker den sköna japanska busschauffören som kör skishuttlen på morgnarna förbi, vi hälsar och tänker inte mer på det. Tjugo minuter senare kommer han in igen på turistinformationen och försöker på japanska och bruten engelska förklara att vi ska åka och kolla på hans "second house" och en naturlig onsen som han har på sina ägor. Tack vare kvinnan på turistinfon lyckas vi få fram att han vill att vi ska hänga med och åka bulldoozer. vi såg frågande på varandra, egentligen hade vi tänkt kolla lite butiker i Kutchan och sen käka lunch men å andra sidan, man ska ta chanserna när de kommer.

För att göra en lång historia kort så åker vi med alla tre i en stor gammal bulldoozer som plöjer sig genom över två meter blötsnö...vi stannar till och kollar på Genkis garage,fullpackad med bilar och endurohojar, som ligger vid hans egen endurobana. Åter på väg mot hans onsen blir det för mycket snö och vi tvingas vända om innan vi kommit till varmvattenkällan. Som grädde på moset går en av bultarna till ena bandet på traktorn och ligger utrullat bakom, färdigkört för den gången alltså och vi får ta en kort promenad tillbaks till bilen för att ta oss åter till Kutchan. Väl framme käkar vi på en Izakaya, typ japansk tapasbar, bunkrar lite matvaror och hoppar på bussen tillbaks till Niseko...en lugn ledig dag med oväntade, uppskattade men galna inslag...

Lägger upp lite bilder från idag här...

Ok puder & Onsen

Idag har jag och Johan varit i Annupuri längst västerut i Niseko och kört alla fickor med ospårad snö vi kunnat komma över. Inte lika bra som gårdagen men helt klart godkänt, Johan fotade lite landskapsbilder medan jag inte orkade ta med mig kameran.[Johans bilder 2010-01-18] Senare på kvällen var vi iväg och badade Onsen vilket är varmt vatten inlett från den vulkaniska berggrunden. Att hänga på Onsen går tydligen långt tillbaka i japansk tradition. Skönt var det iaf att få sänka ner sin ledbrutna kropp i varmt vatten efter 10 dagars nonstop brädåkning o hikande...vi har inte kunnat ta nån vilodag eftersom det varit så j-a bra snö hela tiden. Ska försöka få ordning på nån form av bildgalleri också, känns lite tråkigt att skriva inlägg utan foto. Även om jag inte är lika insnöad på foto som Johan är det ju ändå kul att fota lite nu när jag fått låna hans gamla canon eos 350. Har fått hem lightroom nu också som verkar grymt kul att leka med...

Japan

Eftersom jag inte är computergeek nog att kunna installera wordpress får det bli till att blogga via den här sidan istället...det har snöat i tre dagar konstant, tror att morgondagen (söndag) kan bli riiktigt bra om dom öppnar portarna till allt godis utanför! Tills vidare kan de som är sugna kolla på Johans blogg och fotoalbum:
Johans blogg
Johans album